De senaste tjugo åren har varit mycket turbulenta, spännande och kreativa i mitt liv. Jag har rest över hela världen, hunnit gifta och skilja mig, sedan träffa mitt livs kärlek och få barn med henne. Kanske är det inte så konstigt att jag under hela denna tid haft nära till lyriken, till orden som både har fått verka som ledsagare genom svåra tider, men även vänner när livet har varit på topp.

Min nya diktsamling har titeln ”Daylight Agony”, och var faktiskt en gång titeln på en låt jag skrev. Jag lade musikkarriären på hyllan för länge sedan, men älskade de två sinsemellan fjärran orden att jag aldrig riktigt glömde bort dem. I titeln syftar jag på mitt nattsuddande under artons års tid, då jag suttit uppe nätterna genom och målat tavlor, skrivit dikter, eller pulat på något romanmanus.

Dikterna i boken är av både traditionell och experimentell art, och då tänker jag att jag försöker hitta en speciell sorts röst som ibland försöker bryta konventioner. Dock handlar det inte om någon slags dadaistisk lyrik, snarare en lyrik som försöker säga så mycket som möjligt, med så få ord som möjligt. Jag kallar denna lyrikstil för ”prose soudaine”.

En dikt som är tämligen jämn och fin i min bok (om jag får säga så själv), har inspirerats av den irländske poeten Seamus Heaney finstämda naturalistiska lyrik.

Jag lägger ut hela min dikt här:

Silent Journey

The Green Man
crossed the field
in the early morning.
His black beard sparkled
from morning dew.
He was occupied with thoughts
of the dead maiden;
her face erased by time,
he could only recollect her smell.

”Honey, from the earlobe
down the neck;
sweet fruits
on the corners of her lips;
moments
– from a youth contained.

There were letters
never sent;
words never written,
yet he could speak to her
– when the sun set fire to the sky.

This was back then;
when the hemlocks
befriended man,
and their tall backs
were against the wind,
protecting shadows from light
– as the travelers,
on the silent journeys,
walked on.

Boken finns att köpa här:

https://payhip.com/b/CnoY

Det skulle glädja mig oerhört, om ni som aldrig tidigare har läst lyrik, vågade ta ett språng ut i det okända.

Jag håller redan på med nästa bok. Det är en illustrerad ”bruksanvisning” till framtiden. Mer om detta vid ett annat tillfälle.