Jag trodde jag skulle kunna stå emot årets Black Friday-hysteri. Jag hade laddat min foliehat med popcorn och Haricots verts och putsat vardagsrumsbordet med ekologisk olivolja och såg för mitt inre öga hur årets ”underhållning” åter skulle ta med oss till USA och de galna shoppingmänniskorna som attackerar Walmart vid den här tiden på året. Tänk zombieliknande figurer som kastar sig över varandra för att få tag på ett ex. av någon attraktiv smart-TV med Ultra HD.

Istället sitter jag här och surfar från det ena stället till det andra och söker efter produkter jag inte behövde igår. Onlinebutikerna lockar med 10 – 50% rabatt på allt möjligt, och jag känner mig utvald att köpa en dammsugare som har den senaste XR-9744xS-Version-2-motorn med extra drag. Jag sneglar på bärbara datorer, spel, hård- och mjukvaror och känner mig nästan rik för allting verkar vara så billigt. Det är klar jag måste ha det som jag måste ha. Varför? Tja, det vet jag inte riktigt. Det är inte mitt ansvar att ta reda på vad det är som triggar köpbegäret, resonerar jag, för om hela världen gör en speciell sak, måste det väl betyda att det är normalt eller att det är en norm (?)

Jag har kompisar som sjukskriver sig så snart de fått tag på en eftertraktad pryl. Det har nästan blivit heligt för dem att de spenderar en dag med att justera och leka med sin pryl, för dagen efter måste de förkunna för alla hur mycket livet har blivit bättre sedan tingesten kom in i deras liv.

Jag kan inte säga att jag har gjort på samma sätt någon gång, men visst har jag varit uppslukad av en snygg smartphone och tyckt att livet blev lite roligare. Och det är väl just det som alla producenter och konsumenter har gemensamt, sökan efter lycka. Producenten blir lycklig av att just producera och sälja, och konsumenten blir lycklig av att konsumera och köpa. Så långt allt väl, men ibland går det lite snett som vi har sett i nyheterna. När man nästintill trampar ihjäl gemene man för att få en sak först, då tycker jag man har förlorat en del av sitt goda omdöme. Under ett berg av kommersialism hoppas jag ändå det finns en gnutta filosofi kvar.

Just nu tittade jag på en produkt på en webbplats som verkade se rakt in i mig. Jag blev helt kall inombords, kände mig iakttagen på ett ytterst obekvämt sätt och vill fly, men det gick inte. Det var som om produkten sett alla mina svagheter och pockade på dem. Det var svårt, men jag lyckades stå emot. Jag tänkte om jag har klarat mig utan den så länge, behöver jag den inte nu, men jag måste erkänna. Det var trevligt att drömma sig bort en stund. Ibland ska drömmar just få vara drömmar. De är ju när allt kommer omkring gratis och belastar ingen.