© 2017 Wikipedia.

Superhjältar har tagit över världen! I varje fall på biograferna, i spelfilmsaffären och på strömmande medier. Jag vet inte i vilken ordning det är, men det känns som för den 1000:e gången sedan år 1920 då filmen ”The Mark of Zorro” regisserad av Fred Niblo hade premiär. Douglas Fairbanks spelade den sköne ”hjälten” på vita duken och skuttade från takås till hästrygg. Denna film byggde i sin tur på följetongnovellen ”The Curse of Capistrano” av författaren Johnston McCulley som var oerhört produktiv för sin tid. Många av hans böcker blev filmer, och det är nog ingen överdrift att säga att han vurmade för en sorts gentleman som fick uppleva fantastiska äventyr samtidigt som han var en respektfull kvinnotjusare. Hans andra skapelse ”Black Star” från år 1916 påminner inte alldeles lite om Bob Kanes ”Batman” (1939), men det ska man nog inte säga högt. För visst måste det vara en ren tillfällighet att Kane uppfann en miljonär som gillade att klä sig i mörka kläder och hitta på hyss på nätterna i det fiktiga Gotham (?)

Ibland är det inte karaktärerna som är det allra viktigaste när det kommer till superhjältar, ibland är det stämningen de skapar och världen de verkar i som är mer intressant. Det är därför inte konstigt att man som barn, eller vuxen för den delen, kan bli fascinerad av tecknade figurers livsöden och läsa pratbubblor som liksom talar till en från en spännande horisont. När jag var grabb slukade jag alla serier jag kunde. Det fanns ingen gräns för hur mycket jag kunde ta in, det är därför inte  så märkligt att fascinationen består än till denna dag. Jag tror regissören Zack Snyder drevs av samma nostalgi när han bestämde sig för att skapa världens bästa filmadaption av en serieföljeton. Han klarade av den bedriften mycket väl.

”Who watches the watchers?” – är frågan som serieskaparna Alan Moore och Dave Gibbons frågade sig när de kokade ihop karaktärerna och världen i ”Watchmen”. Snyder blev betuttad av detta episka verk som sedan skulle bli en mycket bra filmversion. Denna skapelse och världen den målar upp, har hyllats av många som en av de främsta serierna genom tiderna. I grund och botten handlar serien om förlust och lidande, något som de flesta människor kan identifiera sig med. Vi är vana vid lidande, och vi vill se andra lida för annars finns det ingen koppling mellan oss och dem. Det är kanske en märklig jämförelse, men hur annars skulle man kunna förklara hur ledsamheter i det fiktiva väcker sådana känskor inom oss? Driven av en märklig sorts nihilism letar karaktären Rorschach i Watchmen, eller Walter Joseph Kovacs som han egentligen heter, efter en icke namngiven fiende.

I filmversionen fick vi njuta av skådespelaren Jackie Earle Haley tolkning av Rorschach, och det var en synnerligen god tolkning, för han är den jag minns bäst. Narrativet går genom filmen som en röd tråd, och det gör blodets färg med; det organiska, det sårbara, det jagade. Vad klockmännens egentliga syfte är får man ta reda på själv, för Moore och Gibbons serie är måhända lite övertydliga ibland, men det finns mycket mer att upptäcka i pratbubblorna, dvs. om man orkar tänka och inte är rädd för att bli överraskad. Serien är dock inte utan sina problem, det finns många luckor som väntar på att fyllas, men kanske är det just det som gör karaktärerna och världen så tilltalande? Det som inte är perfekt är så mycket mer intressant än det som är utan sina fel. Det finns fler exempel att nämna.

De flesta har säkert sett James Camerons ”Avatar” vid det här laget. Vi må ha dukat under av förvåning inför den vackra världen ”Pandora” i Camerons vision, men något säger mig att vi trivs lika bra i dunkla städer där regnet piskar gatorna lika våldsamt och envetet som de väsen som härskar över oss. Jag tänker på andra filmer, ”Blade Runner” eller varför inte Terry Gilliams ”Brazil” som är nattsvarta i sitt porträtt av en framtid som kanske aldrig kommer.

Jag lutar mig tillbaka i kontorstolen just nu som regnet möter glas bakom mig. Det är ett sövande ljud, en viskning från hösten som snart är här. Du är välkommen, tänker jag …