Ett varningens ord till läsaren! Stoffet till innehållet i det här inlägget har hämtats från en rad olika källor, såsom dokumentärfilmer, vetenskapliga artiklar och hybrida teorier om människans verklighetsuppfattning och kommer därför inte presenteras med länkar till exakta citat. Kanske finns det en gnutta sanning i denna forskning? Vad man än tycker om saken, är det ett mycket intressant område att studera lite närmare.

_ _ _

Visste du att din kropp helt av sig själv kan framställa en drog som kan ge massor av märkliga syner och ändra din perception av verkligheten? Drogen som kan bildas i din kropp är ett psykoaktivt enteogen ur en klass som heter: “tryptaminer”, och benämns som: “N,N-Dimetyltryptamin”, men är även känt som: “The spirit molecule” (själsmolekylen). “DMT”, som förkortningen lyder, finns helt naturligt i alla människor och djur men frigörs enbart vid vissa processer, exempelvis vanlig matsmältning (i väldigt små doser), men forskare tror att DMT gör så mycket mer, och skulle deras teorier vara sanna, skulle världen helt plötsligt inte verka fullt så mystisk som den kan göra ibland.

Ska jag ta det på svenska istället och förklara ett par saker innan vi går vidare. Först, en liten inledande ordlista:

Psykoaktiv= Något som ändrar en människas sinnestillstånd, ofta droger (rusmedel) som används i njutningsyfte. Exempel på ett psykoaktivt rusmedel är kaffe där den psykoaktiva substansen är koffein; ett annat är drogen LSD.

Enteogen= Benämningsnamn på en rad olika hallucinogena- eller psykedeliska droger som framkallar en översinnlig känsla.

Tryptaminer= En grupp molekyler som finns i hjärnan som verkar som signalsubstanser. Exempel på tryptaminer är “melatonin”, som ser till att upprätthålla den mänskliga dygnsrytmen, och “serotonin”, som styr tillväxthormoner och sköter mättnadssignalerna till hjärnan.

Signalsubstanser= (neurotransmittor) Är en molekyl / molekyler, som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan.

Hänger ni med än så länge? Forskare tror alltså att det finns en molekyl i våra kroppar som kan ge upphov till hallucinationer som i sin tur kodas till våra olika intresse- behovsområden.

Med den här informationen, och ihopkopplingen med vedertagen fakta, har forskare världen över, både seriösa och mindre seriösa, kommit underfund med, eller fått för sig – att DMT-molekylen har en rad speciella funktioner. Det som forskarna tror att alla dessa funktioner har gemensamt, är att de stimulerar fantasin på en rad olika sätt. De tror dels att molekylen ger människor insikter om det okända; till Gud, till livets mening, och dels att den är en biprodukt, eller orsaken av, ett mycket kreativt skapande. Om så vore fallet, om man hade kunnat bevisa att DMT gör exakt detta, skulle religiösa anspråk helt plötsligt bli osanna, och magiska / övernaturliga talanger så som kontakt med andevärlden / döda – helt och hållet förklarade med att det fanns ett ämne i kroppen som lurade människan att tro att dessa vanföreställningar var verklighet. Det finns ingen sådan apparat idag som kan särskilja nonsens från fakta, därför kan man inte hänvisa till några sådana bevis.

Det är inte enkelt att träda över gränsen mellan verklighet och perception då varje människa lever i sin egen värld. Våra olika världar må ha samma struktur, men i den metafysiska kongregationen (vad som egentligen är meningen med världen / vad som är världens konstruktion) – finns det lika många teorier som det finns tankar. Det som jag känner och upplever kan inte du eller någon annan uppleva på samma sätt, därför är min uppfattning subjektiv. Om jag skulle se ett träd falla skulle jag kanske koncentrera mig på löven, eller ljudet, medan du skulle skulle stirra marken och iaktta rötterna när de slets upp ur jorden. Våra upplevelser av det fallande trädet skulle vara helt olika, även om det var samma träd.

De som forskar i just DMT tror att de upplevelser som denna “själsmolekyl” skapar i själva verket är roten till alla religioner och andra fantastiska kreativa uppfinningar, konst, litteratur, m.m… Enligt utsagor från försöksobjekt (man kan syntisera DMT och gjorde så första gången år 1931), upplevde de att de stod på randen av universum när de testade en dos av DMT, när de landade var de förändrade för alltid.

Människor som har varit nära döden och sett “Gud” eller ett ljus i en tunnel, tros ha haft mycket psykoaktivt och egenproducerat DMT i sina kroppar, för deras upplevelser är mycket snarlika människors som testat det på kemisk väg.

Nu återstår frågorna och teorierna; är denna molekyl en defekt i människan som råkar aktiveras av misstag ibland, eller är den en del av ett komplicerat belöningssystem som ska ge brukaren fantastiska visioner för att mildra någon smärta? Vissa människor upplever att de hamnar i extas, eller i “flow” när de arbetar intensivt med något, är det DMT som utsöndras då och håller verkligheten på avstånd så att man kan fullfölja sin ytterst njutbara uppgift? Hur är det med kärleken? Det som kallas för passion är en av de starkaste känslorna på jorden, den uppslukar den drabbade till den grad att denne inte längre vet vem han / hon är eller vart han / hon är på väg; i samma stund uppfylls de (den som älskar) – att livet har fått en ny mening och en ny sorts samhörighet …

Inkaindianerna har i flera tusen år inmundigat en dryck / vätska som de kallar för “Ayahuasca”. Den har kallats för själens medicin, men har även använts som rusmedel för att ge spirituell vägledning. Rent krasst låter DMT och Ayahuasca som någon Stureplansdrog och alkohol, men det förklarar inte varför vi har den i våra kroppar.

Det går inte att sticka under stol med att människan idag är den största junkien av alla varelser, om vi inte drogar oss själva med kaffe, socker eller dödsföraktande kickar, verkar det som om vår hjärna har egna hyss för sig.

Vem vet vad som egentligen händer när vi drömmer, vad är själ och vad består minnet av? Vad är verklighet och fantasi, och vad har DMT för funktion egentligen?