Trots att vi inte är medvetna om det, pågår det just nu en metafysisk kamp om våra liv, egentligen hela vår existens. Denna kamp utspelar sig inom oss, i vårt djupaste psyke, och i vår farkost (kroppen), som gör vad den kan för att hålla oss vid liv i en främmande värld.

Vad vi än gör och hur vi än lever, är våra dagar räknade samma stund som vi föds. Under denna tid, mellan födsel och död, har vi många möjligheter och val hur vi ska spendera detta lilla ögonblick i universums 13,7 miljarder år gamla historia.

Det finns vissa teorier som försöker att förklara varför och när tiden kommer att upphöra, den vanligaste teorin inbegriper “antropi” och “värmedöden”, den sistnämnda förklaras på ett bra sätt på Wikipedia:

”… ett hypotetiskt tillstånd i teorierna om universums framtid. Alla temperaturskillnader i universum skall då ha jämnats ut.”

Detta betyder med andra ord att universum förflyttar sig från kaos till ordning, tillbaka till kaos. Inget stagnerar i universum, inte ens tiden, men, det kommer komma en punkt, ett kosmiskt ögonblick (miljarder år?) – då ingenting rör på sig, då allting är i balans. I denna stiltje mellan krafterna kan man mycket väl säga att tiden har upphört, men detta ögonblick kommer inte dröja kvar. Så snart någon kraft blir svagare eller starkare än den andra, kommer allting börja om igen.