Känner du någon hypokondriker?

Jag har flertalet vänner i min ålder som tror att de ska dö ett par gånger i veckan. Nog för att detta kan vara en spännande tillvaro i livet, men jag tror att hjärtats muskulatur till slut kommer att försättas i en slutgiltig kramp om det ständigt tror att dess värd ska upphöra.

Jag själv har ingen dödsångest, och blir nog förkyld 3,36 gånger per år och är fullt nöjd med denna lilla siffra, jag har ju saker att göra och kan inte ligga under ett täcke och tycka synd om mig själv.

Som ni vet är människan en komplex konstruktion. Härförleden upptäckte jag (jag läste en artikel) – att det finns individer som kan vara för empatiska, dvs. de ”känner för mycket” och är väldigt sårbara i situationer där det finns mycket folk. Förutom att alla deras känselspröt ständigt är aktiva, lider de i denna avkomma av ett gravt behov av att imitera sin omgivning. Om människan som lider av emotionell contagion (som tillståndet kallas) – står nära en person som skrattar, så kommer EC-människan göra likadant. Om de ser andra som gråter, faller till marken eller flippar ut i ett lyckorus, kommer de göra exakt likadant.

Motsatsen till emotionell contagion är kognitiv contagion, och det går lättas att förklara som en känsla och ett beteende som styrs av uttänkta rörelsemönster och är oberoende omgivningen. De flesta av oss tillhör denna kategorin, då det mesta som utgör vår person är baserade på emperi, dvs. egna erfarenheter.

När jag tänker tillbaka på barndomen, var det just rollspel av olika slag som var det roligaste som man kunde hitta på med kompisarna. Lekte man inte soldater, var man pirater, och det gav fantasin fritt spelrum att utvecklas till vad den är idag. Detta beteende att imitera förebilder som barn var relativt harmlöst, så länge man inte trodde man var en jumbojet och ville hoppa ned från ett hustak.

Läser man vidare om EC lär man sig att den är en av de viktigaste faktorerna till varför mobbing existerar. Om en person får tillräckligt mycket inflytande över andra, kommer många inte våga säga emot, och om denna ledargestalt väljer att frysa ut någon, kommer resten att följa med pga. av rädsla att falla ur ramen. Det finns dock inget att vara rädd för när man visar vem man verkligen är, tvärtom, det är det bästa man kan göra för att hedra sin egen existens.

Emotionell contagion skulle kunna förklara varför mobbing är så utbrett. Många tror att det enbart handlar om feghet, men det är möjligt att det finns biologiska defekter i dessa mobbare som inte går att bota med ren och skär humanism.

Vad ska man tro egentligen?