Död och förintelse, massförstörelsevapen och diktaturer, blod, droger och eviga maktkamper; hat och våld och misstro; är dessa våra mest signifitiva attribut som människor och vår egentliga natur? Ja, om vi enbart skulle ta in den nyhetsodör som dominerar världen, men vi har andra sidor också, sidor som påvisar ett större engagemang för vår miljö och vår historia. Vi har faktiskt ett förflutet som vittnar om ett barns nyfikenhet att träda in i en ljus framtid där allt är möjligt.

Varför inte en rekapitulation över några av de senaste 200 årens tekniska framsteg …

Mot slutet av 1800-talet hade många frö planterats som skulle få stor betydelse för mänskligheten under det moderna 1900-talet. Telefonen hade uppfunnits under detta (1800-talet) revolutionens århundrade, men även telegrafen fanns kvar som en rest från det slutgiltiga 1700-talets tekniska bedrifter. Ångmaskinen var en annan nymodighet, så även explosionsmotorn som hjälpte till att sätta trä- och metallvingar på människans högburna drömmar om att färdas bland molnen. Allt pekade mot framtiden, mot nya bedrifter, ständigt fanns det något som kunde förbättras och förädlas för att vara oss till gagn i den nya värld som växte upp omkring oss.

År 1900 testade man vid Världsutställningen i Paris rörliga trottoarer, men man insåg ganska snart att det skulle vara enklare att använda sig av en ny sorts uppfinning; en “plåtbest” som sedermera skulle utvecklas till vår moderna bil.

Robotar var ett annat område som man funderade mycket på. Om sådana fanns skulle dessa underlätta människans enformiga arbete. Ordet “robot” myntades av författaren Karel Čapek som i sin teaterpjäs “R.U.R.” – beskrev hur maskiner, som liknade människor, gjorde uppror mot mänskligheten eftersom de blev orättvist behandlade. Det tjeckiska ordet: “robota”, betyder enligt ordlistan: “trälarbete”, och det är uppenbart att Čapek ville att vi skulle använda utvecklingen i gott förstånd med både hänsyn till tingen och moralen, vilket är en nobel tanke.

Vi använder oss av robotar idag utan att vara rädda för att bli överrumplade, de s.k. “industrirobotarna” utför mycket jobb i vårt ställe och gör det så pass mycket bättre att världen förmodligen skulle stanna om dessa inte längre var tillgängliga. I det avseendet uppskattar vi dem för vad de är, och klappar oss själva på ryggen eftersom det faktiskt var vi som uppfann dem.

Med allt detta i åtanke, och mycket annat som jag inte får plats med i ett par korta rader, känner jag mig oerhört stolt över vad vi åstadkommit på ganska kort tid. Det är inte särskilt inspirerade att ständigt påpeka alla fel vi gör, för vi – mänskligheten, gör också mycket rätt. Troligtvis har vi rönt störst framgångar i vårt sätt att tänka, att omvandla abstrakt “sludder” till begripliga idéer är inget man gör i en handvändning, därför ter sig vår barndom på 276 000 år som mycket begriplig. Vi är fortfarande barn som försöker lära oss att gå. När vi ramlar och slår oss, reser vi oss snart igen och är än mer övertygade om att vi kan lära oss allt det som vi vill kunna göra.

En annan bedrift är det skrivna ordet, att kunna sammanfatta tankar och drömmar och förmedla dem till andra är enastående. En resa är så mycket trevligare om man har medpassagerare, eller vad säger du Jules:

”Travel enables us to enrich our lives with new experiences, to enjoy and to be educated, to learn respect for foreign cultures, to establish friendships, and above all to contribute to international cooperation and peace throughout the world.”

Så sant det är.